Det finns 33 svenska travbanor som det mer eller mindre körs travlopp på. Längst upp i norr finns Trav i Norr med Sveriges nordligaste travbana, Bodentravet. Längst i söder finns Jägersro som ligger i Malmö. Det betyder att hela Sverige är försett med travbanor med god geografisk spridning även om de flesta ligger där flest människor bor. En travbana som ligger lite avsides är Lyckseletravet. Där körs inte så många tävlingar årligen till skillnad från de fem stora som är Axevalla, Bergsåker, Jägersro, Solvalla och Åbytravet. Där körs i särklass flest lopp under säsongen.
Alla typer av spel körs inte på alla banor. De är på de fem stora som de viktigaste loppen körs. De banorna ligger förstås där publiktillströmningen är stor och det finns mycket för publiken runt omkring själva travbanan som ger ett mervärde. De fem stora banorna ligger nära större orter som Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Axevalla som ligger utanför Skara.
V75 är lite av travsportens Formel 1 och är den av alla totalisatorspel som spelas mest. Av den anledningen arrangeras inte V75 på mindre banor utan i huvudsak på de fem stora. Det händer dock vid enstaka tillfällen att det körs V75 på 17 andra banor i Sverige.
En speciell spelform är V86 som i huvudsak körs på Solvalla medan andra spelformer som V65, V64, V5 och V4 körs på de andra små och medelstora banorna.
Det finns inga exakta regler för hur en travbana ska vara utformad men däremot finns det rekommendationer. Formen på banan är oval och längden på ett varv är 1 000 meter på nära nog alla travbanor i Sverige. Några är lite kortare och är då 800 meter, medan två är längre. Den längsta är banan i Tingsryd som är en engelsk mile, vilket med svenska mått blir 1609 meter.
Bredden på bana är standardiserad även om det även här skiljer sig något. Vid starten krävs en bredd på 20 meter. Banan i Kalmar avviker på så sätt att bredden vid starten är dryga 25 meter, medan man i Hoting har mycket smala startplatser på en bredd på 17 meter.
På upploppet på väg mot mål avgörs de flesta travlopp. Här är däremot skillnaderna stora vad beträffar längden på upploppet. Det måste man som spelare ta stor hänsyn till då det kan var avgörande hur olika hästar går på olika långa finaler.
På svenska travbanor används i princip två olika startmetoder. Den ena kallas bilstart eller autostart och den andra metoden voltstart. Vid bilstart kör en bil framför hästarna. Bilen är utrustad med en slags grind som är hopfällbar, och bakom denna grind springer hästarna fram till startlinjen där bilen kör ifrån hästarna.
Voltstart går till så att hästarna rör sig på plats i cirkel i högervarv. Vid ett kommando från startern, klart-ett-två-kör, ska hästarna vid ordet kör vara vända i loppets riktning och börja springa.